Angående gårdagnattens kreativa kaos
Monday 01/02 2010, 23:42:30
Min naiva sinnebild av att vara försenad med SAS
På grund av dåligt väder på marken måste planet cirkla över flygplatsen för att invänta landningstillstånd. När dryga tio minuter gått erbjuder cabin crew fri bar och en hejdundrande fest utbryter. Någon fäller ner ett tiotal extra breda säten i första klass och organiserar ett litet disco. Kaptenen tar på sig tomteskägg och delar ut gratis oxfilé.
När väl planet landat, blott en kvart försenat erbjuds varje passagerare en personlig taxi med karaoke, kaffebryggare och små kanapéer på silverbricka. Taxichauffören briljerar med att sjunga opera på felfri italienska.
Att vara försenad med SAS – baserat på en verklig händelse
På grund av dåligt väder på marken måste planet cirkla över flygplatsen för att invänta landningstillstånd. När drygt 45 minuter gått meddelar kaptenen att man tyvärr inte kan hålla planet i luften längre och därför måste gå ner i Ängelholm för att tanka. Efter ytterligare en stund på marken meddelas ett lakoniskt “välkomna till Ängelholm.. tyvärr“. Vi får veta att det inte är möjligt att landa i Göteborg alls och att vi därför kommer bli transporterade med buss.
När vi kommit på bussarna inser vi att det inte bara snöat lokalt på landningsbanorna i Göteborg, även E6 är insmetad med vitgrå sörja mjölkad ur det feta juvret av Sauron själv. Bussjäveln plöjer fram i tre decimeter lössnö och nästan fyra timmar senare, när vi förgäves försökt kliva av i centrala Göteborg (“vårt uppdrag är tyvärr att köra er till Landvetter“) anländer vi till en nedsläckt och öde flygplats mitt ute i glesbygden.
Efter att i omgångar under en och en halv timme frusit ihjäl respektive nervöst stirrat på en taxameter med storhetsvansinne kliver jag innanför dörren på min lägenhet. Klockan är 03.30. Force majeure i min röv.
Men helgen var värd lite krångel på hemvägen. Det är ju trots allt inte varje dag man får bada badtunna och känna att livet är underbart.
Kommentera (1 kommentar) »
Om att telefonera
Tuesday 26/01 2010, 21:53:45
Det här med telefoner är ju ganska intressant, eller snarare min motvilja mot att prata i telefon. På en höft sådär skulle man kunna dela upp min vilja respektive motvilja mot telefoner i följande:
Sociala samtal med mina vänner/familj
En företeelse jag absolut inte har någonting emot. Särskilt inte eftersom jag i mitt ensamma leverne ständigt kan behöva en spark i baken för att komma igång med hemmets förvisso långtråkiga men nödvändiga sysslor. En sådan situation upplevde jag i söndags när jag i horisontalläge stirrat på en fläck i taket i cirka en halvtimme, till min mor välvilligt telefonerade med mig varpå jag brunstigt for upp på fötter och dammade hela lägenheten, ivrigt konverserande om aktuella matlagningsprogram på TV och om hur det var i Norge, valutakursen till trots.
(Mellan raderna här: ring mig mer allihop. Gärna på söndagar, med en god sås.)
Officiella samtal om ditten och datten
Hit räknas bland annat meningslöst jidder om detaljfrågor där det bakas in en helvetes massa fiskande efter information jag inte har någon lust att dela med mig av, ett ständigt gnällande till höger och vänster samt skvaller som jag inte fäster någon som helst vikt vid. Allmänt gäller:
Är samtalet av officiell art så maila istället för att ringa. Jag vill 1. ha saker och ting dokumenterade. 2. SKIPPA SKITSNACKET.
Med detta sagt vill jag citera Umgängeskonst – Levnadskonst från början av seklet:
Kom för övrigt ihåg, att en telefonering alltid åsamkar mottagaren större besvär än ett skriftligt meddelande.
Telefoneringen kan komma under måltiden, under det han har besök, medan han har brådska med något arbete, medan han sover middag o. s. v. – alltså på för mottagaren olägliga tider. Det är klart, att han ej skall tycka om att bli störd på detta sätt och kanske på grund därav lämnar ett avvisande svar.
En del människor pretendera att få tala med affärschefen eller husfadern även om det gäller de minsta bagateller, som en tjänsteflicka eller springpojke mycket väl kan uträtta. Sådana ha klen utsikt att få ett gynnsamt svar.
De finnas, som dag efter dag ringa på för att få träffa husfadern eller affärschefen. Då tjänsteflickan eller springpojken-telefonmottagaren frågar vem han får hälsa från, svara dessa, att det är detsamma – han eller hon vill tala endast med chefen personligen. Man får förlåta denne, att han ej vill gå till telefonen för en okänd person, som ej vill säga sitt namn. Sådana få naturligtvis ringa förgäves till dess de tröttna. Ett enda brevkort skulle kanske ha givit ett önskat svar i stället för alla dessa fruktlösa telefonpåringningar. Och skrivkonsten är ju inte ännu utdöd i detta land, trots att telefonen blivit införd här.
Det går för mottagaren fortare att läsa ett brev än att taga emot telefon. Telefonen kan vara så belägen, att han måste ned för en trappa, gå genom ett par rum eller dylikt.
Ett brev kan mottagaren dröja att läsa tills det är läglig tid för honom, och det medger honom tid att tänka sig för innan han svarar.
Är du sålunda riktigt angelägen om att vinna ett jakande svar, så telefonera icke utan skriv.
Och som avslutande ord väljer vi en gammal hederlig kulturreferens från samma skrift. Dock övervägs detta endast som en panikåtgärd om ovanstående ej hörsammas.
Till sist vill jag påminna de telefonplågade om, att man kan få ha telefon utan att stå i katalogen. Sålunda kan man i viktiga fall – t. ex. om det gäller läkaren – ringa upp själv utan att bli uppringd. Så hade t. ex. Aug. Strindberg ordnat.
Kommentera (5 kommentarer) »
Höjd över alla misstankar
Tuesday 26/01 2010, 09:34:09
I Aftonbladet-artikeln läser vi bland annat:
– Det här är helt ofattbart. Skolan måste ändra sina rutiner. Sedan frågar man sig så klart om det är elever eller någon utomstående som ligger bakom, säger han.
och
– Det här är givetvis väldigt obehagligt. Vi är precis lika upprörda som föräldrarna och förstår deras ilska. Men tyvärr har någon lyckats ta sig in olovligen.
Är det bara jag som tänker: VAKTMÄSTAREN!?
Kommentera (3 kommentarer) »
En måndagsfrågeställning
Monday 25/01 2010, 11:18:16
Min Loka-flaska här intill är märkt “lätt kolsyrat”. När jag dricker slår det mig att det känns precis lika kolsyrat som allt annat. Vad är då tungt kolsyrat?
Jag minns en episod i mitt liv hemma hos min farmor när vi ofta drack Cuba-Cola på back. Vi brukade öppna dom över diskhon för att undvika ejakulation över hela köket. Var Cuba-Cola tungt kolsyrad? Kan nån svara på det här? Hur mäter man kolsyrehalt? PPM? Vad är rekommenderat dagligt intag?
Jesus och maria och deras fader.
Kommentera (4 kommentarer) »
Din tandläkare rekommenderar den här postningen
Thursday 21/01 2010, 16:50:33
Efter tre tandläkarbesök på lika många veckor har jag nu avslutat min tillfälliga affär med Högsbo folktandvård för i år. För er som inte varit hos tandläkaren på ett tag tänkte jag recensera de tre momenten.
1. Undersökning
Faktiskt ganska skakis inför detta första besök twittrade jag för fullt, med ångestdrypande fraser som “min enda tröst är de röda fingervantar jag hittade igår. lika röda som den kaskad av blod som strax kommer spruta ur min mun“. Väl framme lugnade jag ner mig betydligt.
Frånvaro av smärta – tre tandläkarstolar av fem möjliga
Att bita ihop vid röntgen gjorde lite mindre ont än när jag var liten och med mindre mun (dock var jag stor i orden redan då, vilket min familj ofta ivrigt brukade påpeka med allehanda svordomar när vi hade små.. dispyter). Dock orsakade det fortfarande en del smärta och trots att Emma med sköterska i det närmaste löpte gatlopp ut ur undersökningsrummet för att så fort som möjligt trycka på knappjäveln räckte det inte riktigt till.
Information – fyra tandläkarstolar av fem möjliga
Före varje moment förklarades ungefär vad som skulle hända (förutom självklara grejer, “nu stoppar jag fingrarna i din mun” nämndes aldrig). Dock saknades det viss information strax efter meningar som “vi ska nog dra ut den här tanden, det blir enklare så“. På det stora hela verkar man dock ha bedömt mig som icke-hysterisk och därför skippat skitsnacket, vilket boostar mitt ego tillräckligt mycket för att väga upp allt annat.
Totalintryck – fyra tandläkarstolar av fem möjliga
Ett trevligt besök som till stor del stillade min oro över vad som egentligen händer om man skiter i att gå till tandläkaren i sex år. Dock kändes det ju inte helt bra att framöver få återvända två gånger till, jag är ju född förra seklet och trodde därför att man gjorde allt på en gång, precis som när jag som liten bodde under en ormbunke och morbror Kradovac lagade barnens tänder med en slagborr.
2. Utdragning av tand
Frånvaro av smärta – fem tandläkarstolar av fem möjliga
Jag inbillade mig att det skulle vara ganska obehagligt att dra ut en tand. Döm om min förvåning när inte ens sprutan i mitt tandkött känns det minsta (kan bero på den förmodat radioaktiva salvan hon smetade på först). För övrigt kände jag ingenting och bedövningen vandrade inte ut i halva ansiktet eftersom tanden satt så långt bak. En rakt igenom smärtfri process.
Information – fem tandläkarstolar av fem möjliga
Förra besökets bristfälliga information var som bortblåst och nu förklarades varje moment noga och stilla. Kan bero på att hon vred och tog i så det lät som ett litet brobygge inuti min uppspärrade käft. Men nog är jag nöjd, alltid.
Totalintryck – fem tandläkarstolar av fem möjliga
En mycket njutsam upplevelse. Dra ut fler tänder!
3. Lagning av tand
Frånvaro av smärta – tre tandläkarstolar av fem möjliga
Bedövningen den här gången skedde i främre delen av munnen, vilket slog ut halva mitt ansikte upp till örat. Jag kände mig lite som Daniel Linde (han från Knutby, blev skjuten i munnen av barnflickan och ser trött ut på livet, red. anm.) men lagningen gjorde ju inte ont iallafall. Dock tävlade man i att få in så många instrument och bomullstussar som möjligt i munnen, vilket gjorde att det blev torrt och tråkigt.
Totalintryck – tre tandläkarstolar av fem möjliga
En trist process. Borde ha kunnat göra den lite roligare för 750 kronor. Bedövningen orsakade aptitbortfall och en kraftig benägenhet att slösurfa på jobbet. Bättre kan ni, folktandvården. Det ska vara roligt att gå till tandläkaren.
-
Sammanfattningsvis: gå dit varje år, för helvete. Detta kostade mig 2000 kronor.
Kommentera (inga kommentarer än) »
Om den norska valutan, dollar
Monday 18/01 2010, 16:18:00
nu är jag hemma från Norge och det var ju en fantastisk upplevelse men det är ju konstigt att de inte har vegetariska hamburgare på McDonalds. och det är jag lite sur över för Olles skull och det var ju fantastiskt kul att åka skidor hela dagarna och första dagen första åket råkade vi hamna i en svart backe men vi ba vi kör och så gjorde vi det och
AAAAAAAAANDAAAAAAAAAASSSSSSSSSSSSSSSS
jag råkade dricka vin en kväll och orerade i en timme om jonathan och carmendita och bög. stugan var fin och sällskapet ypperligt och nu är vi hemma allihop och är
aströtta.
Kommentera (4 kommentarer) »
Vi drar till fjällen
Thursday 14/01 2010, 10:59:37
En januarikväll gick han och köpte sig ett par skidglasögon, förväntansfull inför resan. Att fixa frisyren glömde han helt bort i sitt sprudlande glädjerus.
Alla här med någon sorts aktningsvärd ålder minns väl tydligt förra gången jag var på skidresa. Det var i nådens år 2006, då delar av sällskapet kröp omkring på matbordet och kallade mig världens manligaste man, samtidigt som jag var helt och hållet upptagen av att dricka vodka/vatten och filosofera om blåbärsbuskar och skotran.
Den här gången bär det av till Hemsedal i Norge och som blivande skjutjärnsjournalist vill jag läcka väl valda delar av vårt interna planeringsdokument.
Prylar som “nån” måste ta med
[...]
- Övriga spel, kortlek, UNO
- Jag kan ta med UNO /sebbz
- S tar med Med Andra Ord och Hur fan visste du det?
- Makkan tar med fågel! HALLOJ!
- Gås lever, hade flax
- Kamera för att kunna spela in “X3me Japanese Powder Whores II – Unrated & Uncut!” och CJOS (Crazy Jews on Swings Slopes)
- typ liten smidig digitalkamera som kan filma. någon som har någon nyare modell? (Fnudde har en gammal modell – Ixus 65)
- Adde Venture tar med ny kamera som kan ta kort i HD kvalitä, widescreen (Tusen ATP (1000 atipä (1080p (1080 pattar))) (Ixus 110) … Jag trodde det var 720p..??? Ja det är det, vilken shomme skrev 1080?
Nedanstående… personer ska hänga med. Gissa gärna ivrigt och ihärdigt vem som är vem:
Smugin Ebbelsflott “Serberos”
Lasse “Larsa”
Milfhunter “ChaufförN^” ÄckelAnn
Gussoh kukslukarN^
Galnar
säcken
pagack “George Clowny”
Anders. “Andess”
gregon! “Glevert Dusendark”
akrobaten “Handdukken”
Någon har ritat en fin teckning som illustrerar min framfart i backen:
Vi ses i Norge!
Kommentera (inga kommentarer än) »
Jag kompenserar för den låga aktivitetsnivån med en fin teckning jag har ritat
Monday 11/01 2010, 22:50:51
.....
.:::::::...
.:::::::':::. JAK
.::'::'''''::::. ER
.::::' '':::.. CAROLA
.::::' '::::: /
.:::: ':::: /
.:::' ':::. /
::::. º_o :::'
.:::':. .:'::.
.::: ':. ..' :::
:::: '':......:'' ''::
':::: 8b ':.
:'' Y8 ':'
(.)d8(.) .
d8 |
d8 ......
d8 |
d8 |
`PPPPPPP88PPPPPPPP'
d8
d8
d8Y8_
o8P Y8____
YPPP' """"'
Kommentera (3 kommentarer) »
Gapa stort
Thursday 07/01 2010, 16:23:51
Idag var jag hos tandläkaren, och det var ganska längesedan sist. Jag låter urklipp från twitter illustrera hela skeendet:
- jag ska strax till tandläkaren för första gången på fem år. jag förbereder mig stilla på att dö.
- promenerar på dödens stig upp mot folktandvården högsbo.
- min enda tröst är de röda fingervantar jag hittade igår. lika röda som den kaskad av blod som strax kommer spruta ur min mun.
- sitter i en soffa och väntar. ett misstänkt lugn ligger över rummet. i hörnet står en glömd julgran, utom sig av sorg: betraktar mig.
- (en timme passerar)
- jag överlevde. har nu planerade framtida utgifter på 1480 kr. betalningsmottagare: jesus. eller emma, som hon heter.
För övrigt kan jag glatt konstatera att jag förmodligen fått (ännu) större käft sen sist eftersom det inte ens gjorde ont att bita ihop inför röntgen. Ypperligt.
Kommentera (3 kommentarer) »
En sista urladdning
Saturday 02/01 2010, 20:16:14
Det känns som jag bara rör mig i mycket små cirklar just nu och det är väl poängen med att vara ledig. Just nu gör jag inte mycket mer än att betrakta folk på badhus. Idag lyckades jag hamna i samma bassäng som den sociala simmaren som alltid rör sig i par, konverserandes sida vid sida i mitten av bassängen. “Ja, det är ju otroligt skönt att få röra på sig” (uttalas hurtigt i 2 km/h). Framför dessa simmade den proffsiga koreanen – en man runt de trettio som iklädd badmössa, simglasögon och speedos till fullo behärskar de samtliga fyra simsätten. Problemet är bara att han överhuvudtaget inte rör sig framåt.
De två sociala simmarna började gemensamt köra om den proffsiga koreanen när helt plötsligt den misslyckade omköraren ryckte upp bakifrån, en kvinna runt de tjugofem som helt missförstått det där med att köra om och således lade sig jämsides med övriga tre och stannade där. Vid den här punkten steg jag upp ur bassängen.
Jag ser mycket fram emot att jobb och träning börjar igen så jag kan ta mig ur detta eländiga klordoftande gnällande. Till dess – simma lugnt.