I Tyskland heter det Lebenslauf och jag kan inte annat än att älska det
Sunday 05/02 2012, 23:51:57
Det är märkligt att söka jobb. En navelskådande, självförhärligande, tillbakablickande, trögflytande flod av meningar som börjar med “jag” och som i bästa fall slutar med något adverb som vanligtvis bara hade accepterats i en situation på liv och död, säg när man står i livbåtskön och nån barsk typ (kanske en entreprenör, för tillfället arbetslös, extraknäcker därför på Estline) i reflexväst står och väljer om man ska med eller inte. Då hade en mening som “jag är inte bara en fantastisk lagspelare, utan kan även driva ett projekt ända in i mål helt själv” möjligtvis garanterat en plats längst in i hörnet. Nu är det inte så och jag kommer nog få skriva om den här floskeldrypande smörjan flera gånger. Men visst var det skönt att genom cv-putsande och brevskrivande förlösa fem veckors ackumulerad ångest.